Lite tid för många poäng

Det sägs att det är tanken som räknas och det är väl där jag ursäktar mig själv när jag säger att jag faktiskt trodde - i en väldigt seriös mån - att jag hade skjutit upp min framtidsångest med tre år när jag började plugga. Man läser något brett på gymnasiet för att ha många vägar öppna senare, man läser något brett på universitetet för att ha många vägar öppna senare.

Nyckelord: senare. Det som inte behöver göras nu kan göras senare.

Trodde jag. Surt att jag valt ett program som man till stor del ska utforma själv. Nu. Och vara förutseende när man gör. "Inrikta er efter vad ni vill fördjupa er i, vad ni vill jobba med, vad ni vill bredda er med." Kroppsdel nedanför ländryggen och det behövs inte fler ord. Egentligen.

Handelsrätt låter ju kul, men det gör mig förvirrad redan vid sökningen av ansökningen.
Företagsekonomi för att vara säker på att jag kan skapa mitt eget jobb om ingen annan lyckas och för att jag ska kunna knacka på hos framtida arbetsgivare och veta precis vad de vill höra.
Statistik för att det uppenbarligen aldrig är fel.
Jöken för att den uppenbarligen alltid är nyttig.

Så tyckte man att man var säkrad och trygg när man nickade sympatiskt åt dem som inte kunde bestämma sig innan de sökte in till programstudier.

Men det är klart, jag kan vara optimist och säga att jag åtminstone vet vad jag inte vill läsa. Samhällsgeografi har jag valt bort. Arbetslöshet på 15 procent efter examen, tråkigt ämne och efter ett vilt och vågat antagande vänstervridet. Det är ju alltid något.